Utkom 2012
En tonårsbok
Det här är en mycket annorlunda bok mot de
Kim M. Kimselius tidigare har skrivit. Boken riktar sig mot tonåringar/unga vuxna. En bok som berör.
Baksidestext:
Angelica är med om en fruktansvärd upplevelse, som för all framtid förändrar hennes liv. Hon bryter kontakten med alla hon känner och går in i sig själv. Till slut står hon inte ut längre och fattar ett beslut: Hon ska berätta! Hon ska hämnas, på sitt alldeles egna sätt. Angelica sätter sig ned och börjar skriva:
"Jag har försökt att glömma det som har hänt. Jag har försökt att intala mig, att du säkert inte skulle ta illa vid dig. Att du skulle tro på mig och förstå. Men jag kan inte glömma det som hände den där dagen, därför har jag bestämt mig för att...
Det här är berättelsen om en tonårsflickas tysta rop på hjälp.
Kim M. Kimselius har sedan debuten 1997 fångat läsare i alla åldrar med sina fristående historiska äventyrsböcker om Theo och Ramona. 2021 har Kim gett ut över 60 böcker. Kimselius debutbok, Tillbaka till Pompeji, har översatts till många språk och blev utsedd som en av årets bästa utländska böcker på Island 2009. Kims böcker har läsare i alla åldrar, från 7 år upp till 98 år.
Recensioner av Den där dagen:
"Nu har jag läst Den där dagen, som verkligen är annorlunda om man bäst känner Kim som historiker. Den är både gripande och rysansvärd. En ung flickas rop på hjälp efter ett övergrepp. Arbetar man med elever på högstadiet eller gymnasiet och vill diskutera #metoo och liknande ämnen är detta en bok att utgå från." Cecilia Andersson
"Mycket bra. Den borde vara obligatorisk i skolorna att läsa." Åsa Persson
"Otroligt bra bok." Tuvia Pollack
" Mycket bra. Har läst den flera gånger." Siv-Britt Lindahl
"Wow! Den berör verkligen. Man vill bara läsa. Jag som nästan aldrig läser känner att jag har hittat något som kan få mig att vilja.Ska rekommendera den åt min kollega och brukare som läser mycket." Annika Rasmusson
"Bra, lättläst och stark bok. Lite chockande att veta att du har skrivit det... har ju bara läst ungdomsböcker av dig tidigare, och den här var väldigt vuxen. I did NOT expect it to end like that! 😭😭😭 Amazing and important book. Highly relevant for the #metoo campaign." Tuvia Pollack
"Den här berättelsen berörde mig verkligen. Tack för att du vågar dela med dig av ett så svårt (om än otroligt viktigt) ämne. Du är en stor förebild inom skrivandet <3" Elmzaia/Wattpad
"Himla spännande och välskrivet!" Luna, Wattpad-ambassadör
"Tack Kim för din bok Den där Dagen. Starkt skrivet och mycket gripande." Britt-Marie Lindberg
"Berättelsen drar läsaren med sig och spänningen stiger. När, var, hur ska det hända? Och det händer! Många tjejer behöver en sådan här berättelse!" BTJ, lektör Ulla Britt Westelius
"Jag tycker att det här är en väldigt viktig bok som jag hoppas får mycket uppmärksamhet. Den tar upp ett mycket viktigt och känsligt ämne och jag tror att den skulle kunna hjälpa många där ute som hamnat i samma sits som Angelica." Journalist Gabriella Poopuu
"Jag läste din bok "Den där dagen" i helgen och mina tankar har varit i den handlingen i flera dagar. Jag har svårt att släppa den och vill bara att den ska spridas. Den berörde mig otroligt mycket och jag kände en stark känsla av att uppmana ALLA att läsa den. Inte bara unga tjejer utan, killar och även vuxna föräldrar och så vidare. Boken har så många bottnar..." Journalist Yamila Lindgren
"Jag har läst ut "Den där dagen" och den var super bra!!!!!" Gry Akbay
"Stundtals fick jag en tår i ögat eftersom den berörde mig. Man visste på något sätt hela tiden hur det skulle sluta, men hoppades ändå att han skulle hinna hindra henne. Jag fick en bild av hur en sådan händelse kan påverka hela livet." Radioreporter Daniel Kjellander.
"En bok jag sträckläste en kväll ända tills mitt i natten, jag bara inte kunde lägga den ifrån mig. Detta var ännu en bok av Kim M. Kimselius som jag älskade, hon gör mig aldrig besviken med sina underbara böcker. Hennes sätt att skriva gör att jag lever mig in i berättelsen, jag glömmer tid och rum och kan läsa tills ögon säger ifrån att nu måste vi få vila lite. Efter att jag läst Kims böcker måste jag bearbeta dem och händelserna sitter kvar i mitt minne. Det är så en bok ska vara, man ska minnas det man läst länge, länge. Så som vanligt var detta en helt underbar men också en mycket tragisk och gripande roman." Författarcoachen Kristina Simar.
"En av de bästa böcker jag har läst! Blev så berörd, och har tänkt så mycket på den." Jessica Bengtsson
"Jag blev mycket gripen av boken, fick då och då lägga ifrån mig den, för att låta den smälta in i mig. Språket du använder är underbart, känsligt och flyter lätt med handlingen." Astrid
"Berättelsen drar läsaren med sig och spänningen stiger. När, var, hur ska det hända? Och det händer! --- Många tjejer behöver en sådan här berättelse..." BTJ, lektör Ulla Britt Westelius
"Denna var väldigt bra!" Bokugglan
"Starkt skrivet av Kimselius!" Lektör Ingela Svensson
"Kimselius beskriver mycket målande känslorna hos en ung flicka. Man 'ser' flickans känslor inifrån hennes tankar. Det är skrämmande verklighet bakom beskrivningen. Jag hoppas innerligt att denna bok kan hjälpa någon..." Lektör Annelie Nilsson
"Bra, men ganska otäckt. Viktig bok till rätt läsare" Bokhandlare Niclas Ottosson
Läs Smakprov ur Den där dagen här.
E-böcker av Kim M. Kimselius
Nu finns många av Kim M. Kimselius böcker även som
e-böcker. Här är en länk till Kimselius e-böcker.
Utdrag ur Den där dagen:
Minns du första dagen efter sommarlovet? Du kom leende emot mig. Vinden försökte rufsa om ditt ljusa korta hår. Det hår som jag smeksamt brukade dra genom mina fingrar. Du gick med lätta steg och såg glad ut. Du riktigt strålade. Det var härligt att se dig, men samtidigt...
En smärta sköt upp genom magen, for genom min kropp och jag stelnade till.
Förmodligen såg du min förändrade kroppshållning, för dina steg var inte längre lika självsäkra och lätta. De saktade lite, tvekade, men fortsatte ändå sin färd framåt. Men leendet fanns kvar på dina läppar, ja över hela ditt ansikte. Där visades inte den tvekan som fanns i dina steg. Åh, vad ditt leende värmde. Det sköt en ny intensiv smärtvåg genom min kropp. Jag ville suga i mig det leendet, få det att stanna kvar för evigt i ditt ansikte, få det att etsas fast i mitt minne.
För jag var rädd att det kanske inte skulle stanna kvar där. Jag var rädd för att du inte längre ville ha mig.
Rädd...
Du ropade... Minns du? Du ropade på långt håll mitt namn. Det tycktes eka över skolgården, det kändes som om allas blickar vändes mot dig och mig.
"Angelica!"
Det låg glädje i ropet. Mycket glädje, längtan och samtidigt... Anade jag inte också lite smärta?
Min blick flaxade osäkert bort från dig och din utstålning, ned till asfaltens svarta tomhet. Ett kolapapper fångade min blick, en färgklick i allt det svarta. När jag lyfte blicken igen, insåg jag att det var samma sak med dig. Du var färgklicken i allt det grå som omslöt mig. Du var den som stod mig närmast. Säkert den som skulle förstå mig bäst om jag berättade.
Men du skrämde mig. Din självsäkerhet, din ägandemin, din lycka och glädje. Allt det skrämde mig. Helst ville jag vända mig om, rusa därifrån, gömma mig, gå upp i rök. Vad som helst utom att befinna mig just här, just nu. Och det fastän du, den person som jag tyckte mest om i hela världen, just nu befann sig bara några meter ifrån mig. Det lyste av glädje i ditt ansikte. Jag kunde tydligt se att du älskade mig. Skulle du fortsätta att älska mig om jag berättade?