"Det är ett viktigt jobb du gör!
Du skriver med glädje, sådant andra läser med glädje och glädje behöver vi mycket av.
Du är en ambassadör för läslusten, glädjen och för det skrivna ordet."
Solveig Vähäkuopus brev till Kim M Kimselius
Många gånger har jag påbörjat läsandet av en bok som inte alls har fångat mig, jag har gett boken en chans och läst några sidor till, men till slut har jag gett upp. Därför vet jag hur viktigt det är att fånga läsaren direkt, ta ett järngrepp med inledningen av boken och sedan hålla dem fast igenom hela boken.
Hur gör man för att fånga läsaren?
Fånga med första meningen
Ett sätt att fånga läsaren är att det händer huvudpersonen något direkt i första meningen. Då "kastar man in" läsaren i berättelsen.
Det kan börja med ett telefonsamtal där du bara "hör" det som huvudpersonen säger: "Nej, det menar du inte? När hände det här?" Det är en spännande början som gör att man vill läsa mer för att få veta vad som har hänt.
Berättelsen kan börja med att huvudpersonen läser ett brev. Du behöver inte berätta vad brevet innehåller, beskriv huvudpersonens upplevelser av brevet då blir läsaren nyfiken.
Huvudpersonen kan råka illa ut, en olycka, vinna en miljon, bli kär, få något... Ja, mycket kan hända i början av en bok som fångar läsaren.
När jag debuterade sa min redaktör "Precis som Selma Lagerlöf!" om min berättelse. Vad hon menade då var att jag kastade in läsaren i handlingen, precis som Selma Lagerlöf gjorde i sina böcker. En mycket känd inledning är "Äntligen stod prästen i predikstolen", första raden i boken Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf.
Här kan du läsa första raderna i mina böcker:
"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)
"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)
"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)
"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)
"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)
"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)
"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)
"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)
"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)
"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. (Det glömda kriget 1808-1809)
Regnet piskade mot spåntaket på det gamla 1600-talshuset, Sporrakulla gård. (Snapphaneresan)
"Åh, snälla, vi kan väl gå in här? bad Ramona och stoppade Theo, som med bestämda steg var på väg att passera tatuerarens vagn." (Kinesiska Draken)
"I samma stund som Kimberlie hörde smällen kände hon stöten som gick igenom planet." (Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland)
"Kimberlie låg stel av fasa i sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill." (Kimberlie - Ett nytt liv)
”Något osannolikt var på väg att hända Theo. Något oerhört som helt skulle förändra hans liv.” (Theos Pompeji)
”Vad är det här för något?” hade Theo sagt, och i nästa stund var ingenting sig likt. (Boudicas strid mot Romarna)
”Idag är det min födelsedag”, sa Kimberlie och kände ett hugg av saknad i bröstet, i magen, ja överallt. (Kimberlie – Främlingar)
”Trampet av militärstövlar ekade mellan husväggarna när klackarna rytmiskt slog mot gatans stenläggning.” (På liv och död i andra världskrigets skugga)
”Obehaget växte sig större för varje minut. Olustigt vred Ramona på sig.” (På flykt från andra världskrigets fasa)
“Paketet såg spännande ut med många främmande, färgglada frimärken, alla stämplarna och de hårt knutna snörena som höll ihop det bruna omslagspapperet.” (Mayafolkets Hemlighet)
“Den här boken handlar om kärleken till orden.” (Att skriva med glädje)
“Har jag berättat om den gången jag bodde på ett gammalt hotell, långt ute på landet?” frågade han. (Mysrys)
“Minns du första dagen efter sommarlovet?” (Den där Dagen)
“Pärlan skimrade i oändliga färger av solens strålar.” (Persiens Pärla)
“Blodet droppar... Blodet droppar...” (Spöket på Stora Mossen)
“Theo och Ramona vandrade på stranden vid Haväng i Skåne.” (Månstenen)
“Precis när bilen var i jämnhöjd med oss, höjde jag armarna och gav min lillebror en knuff i ryggen.” (Rädda min lillebror!)
“Hon satt gömd bakom en byrå och kikade fram på dem som inspekterade tsarfamiljens möbler, som snart skulle auktioneras ut. (Anastasias öde)
“Hon klamrade sig fast vid en däcksstol, tänderna skallrade av köld, trots det kunde hon höra ljuden fartyget gav ifrån sig, när förstäven dök djupare ned i det iskalla vattnet och aktern reste sig högre mot den stjärnbeströdda himlen.” (Skräckresan med Titanic)
"Igår hade Markus varit uppe på vinden i ett ärende för sin mamma, då hade han hittat en karta och en kompasss." (Staden på andra sidan - Kompassen)
Håll läsaren fången
Cliffhangers
Det gäller att fortsätta hålla läsaren fången genom hela berättelsen/boken. Det kan du göra med hjälp av Cliffhangers.
Ordet Cliffhanger betyder att man avslutar kapitlet så spännande att läsaren vill fortsätta läsa. Det gör du genom att lämna något oavslutat, berätta något fängslande just när kapitlet slutar.
Exempel på Cliffhangers:
Alltför snart skulle Jens Smith lära sig att pengar innebar skillnaden mellan liv och död när ett fartyg gick under mitt ute i Nordatlanten. (Skräckresan med Titanic)
Nu insåg kapten Smith att hans karriär skulle få en helt annan avslutning än vad han hade tänkt sig. (Skräckresan med Titanic)
Det fanns bara ett sätt, ett fruktansvärt sätt, som Ramona verkligen inte tänkte gå med på. (Boudicas strid mot Romarna)
När klappret av hovar och ljudet av kärrhjul från den avresande armén hade dött bort, låg Londinium tyst som en spökstad och bara väntade på kelternas ankomst. (Boudicas strid mot Romarna)
Ramona ställde sig vid väggen och darrade efter att ha hört samtalet. (På liv och död i andra världskrigets skugga)
"Eva, det är något jag måste berätta för dig." (På liv och död i andra världskrigets skugga)
Ramona blev alldeles kall, när hon insåg att hon inte hade tagit med sina identitetspapper. (På flykt från andra världskrigets fasa)
Theo följde motståndsmannens blick och insåg plötsligt vad det var han tittade på. (På flykt från andra världskrigets fasa)
Nu börjar vulkanutbrottet och jag kommer att dö! (Tillbaka till Pompeji)
Theo öppnade dörren och steg ut i askregnet igen. (Tillbaka till Pompeji)
"Det värsta är att jag inte vet exakt var gläntan ligger", sa Rickard. (Spöket på Stora Mossen)
I samma stund insåg han något och stannade tvärt, samtidigt som han tog ett bestämt tag om sin brors arm. (Spöket på Stora Mossen)
Håll läsaren fångad genom hela berättelsen/boken
Det gäller att hela tiden föra handlingen framåt i berättelsen, oavsett vad huvudpersonen gör. Fastna inte i en dialog som inte tillför berättelsen något. Pratar de med varandra ska det ha något med boken att göra.
Gör berättelsen levande
Glöm inte berätta vad de gör medan de pratar, lyssnar på varandra, går, sitter etc. Ingen av oss sitter helt stilla när vi lyssnar på någon, vi rör oss, snyter oss, harklar, låter fingrarna leka med en penna, en hårslinga etc. Vi går inte rakt fram som robotar, vi ser oss omkring, bär på en väska, plockar upp något ur fickan och så vidare.
Gestalta
Skriv inte hur personerna känner, berätta hur de känner sig!
Exempel på gestaltning:
Skriva = Ramona var lycklig
Beskriva/berätta = Ramona kunde knappt sitta stilla. Hon vred sig ivrigt fram och tillbaka på bänken, medan leendet växte på hennes läppar.
Skriva = Ramona blev plötsligt ledsen.
Beskriva/berätta = Ramonas axlar sjönk ihop, hon såg ned i golvet, medan tårarna sakta fyllde ögonen.
Ta med läsaren hela vägen
Använd dig av miljöskildringar för att ta med läsaren in i berättelsen. (Miljöskildring är beskrivning av en viss tid/tidsålder, ett rum, en miljö/omgivning.) Tänk på att miljöskildringen ska vara en del av berättelsen, den får inte vara en enskild bit, något som sticker ut och går att hoppa över. Miljöskildringen ska vävas ihop med berättelsen.
Du ska skriva så att läsaren känner det som om de är på plats, de ska känna dofterna, smakerna, rädslan, se vad personerna ser och känna det som om de upplever samma sak.
Slutet
Slutet är nästan lika viktigt som början. Iallafall om du vill att läsaren ska läsa fler av dina berättelser/böcker.
Det har hänt att jag har läst böcker som har varit otroligt spännande och så plötsligt händer det något i slutet. Det är som om författaren plötsligt har insett att boken blir för tjock, att deadline närmar sig (deadline = inlämningsdatum för manus), eller plötsligt har tappat intresset för boken.
Slutet blir då abrupt, väldigt oavslutat och läsaren får inte veta vad som egentligen har hänt, det blir inget avslut, ingen upplösning av händelsen.
Därför gäller det att "knyta ihop alla trådarna" i slutet, att få ett så bra slut att läsaren känner att de vill läsa fler böcker/berättelser av dig.
Tänk inte att boken ska bli tv-serie och därför ska sluta dramatiskt, som oftast sista säsongsavsnittet gör i en serie. Lura inte dina läsare på slutet, utan ge dem hela berättelsen.
Ja, det var lite om hur du ska fånga läsaren. På mina skrivarkurser tar jag upp fler exempel och låter deltagarna fördjupa sig i varje ämne. Du kan läsa mer om mina skrivarkurserna nedan.
Lycka till med skrivandet!
Kramisar Kim M Kimselius
Vill du gå en skrivarkurs för Kim M Kimselius?
Kursen hålls i den gamla Färgargården i Eringsboda.
Här är några omdömen av de medverkande på skrivarkursen 2014:
"Jag är 110% inspirerad och är jätteglad att ha träffat dig och likasinnade!" Åsa Persson
"Tack Kim M. Kimselius. Detta är den bästa skrivarkurs jag har gått. Jag lärde mig mera på EN dag än vad jag tidigare lärt mig på en vecka. Kursen var riktigt väl genomtänkt, snabb, rapp, mycket idéer och med korta skrivövningar. Detta gav energi, inspiration och glädje till att börja skriva på allvar." Eva Franksson Colliander.
"Underbar dag, inte tråkigt ett ögonblick. Och många bra och nya vänner, med mycket erfarenhet och speciellt du, Kim, solstrålen." Sylvia Edwinsson.
"Äntligen tog jag mod till mig att gå skrivarkurs! Tack för en fantastisk dag! Nu vänder jag hemåt med all min nya inspiration och för att hitta tid till att skriva." Ingrid Tågerud
"Kursen gav för det första en spark i baken att komma igång, att ta tag i skrivandet, trots tidsbrist. Vidare har vi fått redskap/verktyg för själva skrivandet. De andra kursdeltagarnas erfarenheter bidrog med massor av tips och idéer. Kim höll ihop det hela på ett bra sätt, så att det inte spretade ut i tusen andra saker. En bra baskurs. Ser gärna en fortsättning --- Jag åker hem varm i hjärtat och taggad att sätta igång att skriva ner de berättelser som snurrat i huvudet. --- Ett stort tack till kock och kocka för utomordentlig förplägnad! Denna kurs saknade ingenting - Den hade allt!" Riitta Moilanen
Nu har du möjlighet att gå skrivarkursen för Kim sommaren 2015.
2015 är det dags för nya skrivarkurser. Datum kommer under våren 2015. Platsen är Färgargården i Eringboda, Blekinge.
Du kan redan nu anmäla ditt intresse till skrivarkursen genom att mejla Kim M Kimselius på forfattare@kimselius.se
Skrivkursens grundinnehåll:
Att känna glädje i skrivandet
Bygga upp en berättelse
Fånga läsarna
Skapa karaktärer
Gestalta
Miljöskildringar
Dialoger
Att komma ur skrivkramp
Korrekturläsning
Skicka till förlag
Dessutom tillkommer fler ämnen utöver dessa.
Här hittar du skrivtips
På www.kimselius.se under Författartips lämnar Kim tips och råd om skrivande, även på bloggen Kim M Kimselius är här nu.
Du hittar även skrivtips i Kims skrivbok Att skriva med glädje, som finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok.