Kim M. Kimselius delar med sig
av sina skrivtips, länkar och annat som hjälper dig i ditt skrivande
Drömmer du om att bli en ny succéförfattare?
Ta del av Kims tips och råd på denna sida, då kommer du långt i ditt författarskap!
"Tack Kim! Du delar frikostigt med dig, av dig själv och dina erfarenheter,
på ett sätt som får mig att tro på mig själv och min egen förmåga.
Du är närvarande i allt du gör."
Författaren Jonna Berggren
HUR MAN SKRIVER EN BOK
Kim M. Kimselius sju viktigaste tips:
Här är några korta, enkla tips för dig som drömmer om att bli författare, svårare än så här är det inte:
1. Skriv direkt från hjärtat!
2. Skriv till dig själv! Tänk inte på att någon annan ska läsa det du skriver. Skriv inte hur du tror att det ska vara. Skriv som DU vill att berättelsen ska vara.
3. Bli den du skriver om: Känn vad personen i boken känner, ser, hör och upplev personens känslor. Beskriv hur det känns.
4. Tänk på att ingenting annat än själva berättelsen är viktig i första stadiet. Bry dig inte om stavning, grammatik, rubrik och namn i första skedet, då låser det sig bara för dig. Låt fantasin flöda och gör något helt enastående som du är nöjd med.
5. Lämna aldrig ifrån dig något du själv inte är nöjd med.
6. Tro på dig själv och din berättelse.
7. Man är aldrig för ung, eller blir för gammal för att ta itu med sin författardröm. Det är bara att bestämma sig för att göra det och sätta sig ned för att skriva.
Nu fördjupar vi oss i skrivandet. Tänk på detta innan du börjar skriva berättelsen:
Bestäm vad du vill skriva om. Välj gärna ett ämne som ligger dig varmt om hjärtat, något du känner till och lätt kan berätta om.
Det absolut viktigaste för att bli en bra författare är att skriva till sig själv, skriva direkt ur hjärtat och inte tänka på att någon annan ska läsa det. Låt orden flöda, bry dig inte om stavning, grammatik, etc. Det kan du titta på när boken är klar. Det viktigaste är att hålla flödet igång och gå in i berättelsen helt och hållet. Då blir din berättelse jättebra!
Det är till stor hjälp om du skriver ned dina tankar/idéer i förväg. Det gör du lättast genom att skriva på t.ex. en bunt Post-it-lappar (gula/rosa/grå klisterlappar) som är som små anteckningsblock.
Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna.
Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp, men tänk på att du inte ska skriva hela berättelsen på lapparna, bara stödord. Se också efter att du har en början, mitten och ett slut. Om du tillhör dem som har svårt att avsluta en berättelse, är det noga med att du inte börjar skriva förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Annars är det väldigt lätt att du inte kommer vidare i din berättelse.
Sätt upp dina lappar på väggen, sortera dem i den ordning du vill att saker och ting ska hända.
Studera lapparna, flytta om dem om det behövs, ta bort lappar, lägg till lappar, ända till du känner att det har vuxit fram en bra bok/berättelse. Nu är det dags att börja skriva.
När du börjar skriva berättelsen
Föreställ dig personen du vill skriva om, försök att bli den personen, känn vad den känner, se vad den ser och skriv ner det.
Fånga läsaren i första meningen. Det gör du bäst genom att "kasta in" huvudpersonen i handlingen, med att något spännande händer.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut, deras känslor, vänner, fiender m.m. Skriv gärna korta noteringar på post-it-lappar, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem personen är, hur den ser ut m.m. Då är det lätt att gå tillbaka och komma in i personen nästa gång den kommer in i handlingen.
Tänk på att berätta vad personerna gör under tiden som de "talar". Sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt personerna? Vad tänker de på? Använd alla sinnen: Hur luktar/doftar det? Hur känns det när personen rör vid något, när någon rör vid personen?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet. Det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... Efter att du har skrivit klart berättelsen kan du lägga till text, till exempel allt det jag talade om i föregående stycken.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig, och kan fortsätta skriva färdigt din berättelse en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först, alltså hela historien. När väl det är klart går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar med mera, och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Använd inte suddgummi och bry dig inte om hur du stavar i första utkastet, skriv direkt från hjärtat och låt fantasin flöda fritt. Skriv så mycket du kommer på i ett sträck. Följ "den röda tråden", det som binder ihop hela berättelsen. Det du har tagit fram på dina gula lappar.
Det är inte viktigt att skriva snyggt i första utkastet, renskriva kan du göra när du har läst igenom din text många gånger och känner att den är klar.
När du känner att berättelsen är klar, då kan du börja tänka på stavning. Du kan ändra texten, lägga till text, ta bort text, ända tills du känner att berättelsen är helt klar.
OBS! Kom ihåg att inte bara låta personerna i berättelsen tala till varandra. Glöm inte berätta även hur det ser ut omkring personerna, vad händer runt dem, vad gör de medan de pratar, finns det andra personer i närheten, tänker de på något annat medan de pratar, osv.
När du har skrivit färdigt berättelsen
När du är klar med din berättelse är det bra om någon annan kan läsa din text. Någon du litar på, någon som vågar kritisera och verkligen säga vad han/hon tycker. Ibland är det svårt att upptäcka saker som man själv har skrivit och läst flera gånger. Ibland blir det krångligt och invecklat, vilket gör texten svårförståelig. Det är sådant din vän ska upptäcka.
Skriv din berättelse med ett vanligt typsnitt t.ex. Times 12 punkter, dubbelt radavstånd. Då blir det tydligt och lättläst. Kopiera ditt manus innan du skickar det till ett förlag. Behåll originalet. OBS! Som papperskopia och inte bara i datorn.
Det är mycket viktigt att du korrekturläser din berättelse, med det menas att du läser din text många gånger för att hitta fel. Läs mer om det här.
Skicka till bokförlag
Hitta rätt förlag
Det bästa sättet att hitta rätt bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det brukar stå längst fram i boken. Där står för det mesta fullständig adress, telefon, e-mejl med mera. Du kan även gå in på www.google.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver. Här hittar du adresser till några förlag.
Se igenom ditt manus igen. Kör stavningsprogram på datorn. Numrera sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Word-programmet. Där kan du lägga in sidnummer, ditt namn, adress och telefonnummer på första sidan av ditt manus, därefter kommer all information automatiskt på alla följande sidor. Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd. GLÖM INTE BIFOGA NAMN, ADRESS OCH TELEFONNUMMER!!!
Hur du ska skicka din berättelse till förlaget
För det mesta vill förlagen att man ska skicka berättelsen som papperskopior, inte som e-post, eftersom det blir dyrt för förlagen att få manus som e-post. Nu börjar en del förlag vilja ha manus som e-post. Se efter på förlagets hemsida vad som gäller för just det förlaget innan du skickar iväg din berättelse.
Hur många manusblad din berättelse ska ha
Böcker är olika tjocka. För att du ska få någonting att gå efter, bör ditt manus innehålla ungefär så här många sidor: Bilderböcker omkring 6-8 A-4 manussidor. Barnböcker 5-11 år cirka 50-100 manussidor. Ungdomsböcker omkring 100-150 manussidor. Vuxenroman cirka 160-190 manussidor.
Hur det går till när förlaget har fått ditt manus
När förlaget/förlagen (jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser din berättelse. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer på förlaget som ska tycka till. Om de tycker om din berättelse kontaktare de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse.
Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att du har skrivit en dålig berättelse. Det kanske inte passade deras förlag, de kanske inte hade råd att ge ut fler böcker just då, det kanske inte var rätt person som läste ditt manus etc. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får cirka 3.000 obeställda manus per år! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de trycker upp som bok.
Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att du har tappat "röda tråden" på något ställe.
När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/CD/mail till förlaget. Där gör man sidorna helt klara: sidnumrering, kapitelindelning, bilder osv.
Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken, eftersom det är omslaget man annonserar med och annonserna går iväg i god tid innan boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.
Därefter skickas manus till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidor ser ut precis som de ska göra i boken. Boken trycks. Tryckerierna har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. När boken är färdigtryckt går den iväg till ett bokbinderi som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.
Hur böckerna kommer till affärerna så folk kan köpa dem
Sedan skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker som skickas ut till butikerna, så att du och alla andra kan köpa böckerna. En del böcker kommer ut i bokklubbar och på biblioteken.
Hur du får betalt från förlaget
Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett antal gratisexemplar av sin bok, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.
På Facebook har boken Att skriva med glädje fått en egen sida, där Kim nästan dagligen lämnar skrivtips.
På sajten Unga Fakta panelen svarar Kim på frågor om allt som rör författarskapet, böcker m.m. Där kan du kontakta Kim om du undrar över något som berör ditt skrivande med mera.
Barnens Bibliotek är en sida full med tips och användbar information. Här hittar du bland annat en sida där några förlag lämnar tips och berättar om vad de kräver för att ta emot ett manus. Här finns även adressen till några förlag. På denna sida kan du även läsa om många unga personer som har lyckats förverkliga sina drömmar om att få ge ut en bok.
När du vill ha lite mer hjälp med din bokutgivning
Tips vid korrekturläsning /Lär dig korrekturläsa på rätt sätt
Avslutande ord
Vill avsluta med att säga att det krävs mycket träning för att bli författare. Du ska läsa, läsa, läsa och skriva, skriva och skriva, MYCKET! Du måste utveckla ditt ordförråd och få din speciella skrivstil.
Att vara författare är inte alltid så lätt. Många kan inte försörja sig på att vara författare. De har andra yrken där de tjänar pengar och skriver sina berättelser på fritiden. Även om man har gett ut en bok är det inte säkert att man får nästa bok utgiven. Det krävs att nästa bok är minst lika bra som den första, för att förlaget ska vilja ge ut även nästa bok.
Författare är ett yrke precis som alla andra. Man kan gå utbildning för att bli författare, det finns skrivarverkstäder och skrivarläger. Det finns även högskoleutbildningar för författare. Du hittar dessa linjer på www.google.se om du söker på Skrivarlinjer, Skrivarutbildning etc.
För det mesta ger förlagen inte ut manus skrivna av yngre personer. Men det är alltid värt ett försök att skicka in. Du måste vara arton år för att skriva på ett kontrakt. Men dina föräldrar kan skriva på i ditt ställe. Du kan också skicka in till t.ex. Kamratposten och andra tidningar.
Jag önskar dig all lycka i ditt skrivande, och minns att det kan ta lång tid innan du får ditt första manus utgivet. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år och debuterade först när jag var 43. Med andra ord: GE INTE UPP! Tro på dig själv så ska du se att även du når ända fram till målet.
I mina böcker Att skriva med glädje och Att hitta glädje i skrivandet kan du läsa mer om hur jag blev författare och du får massor av tips om hur du ska lyckas bli författare!
Lycka till med ditt skrivande!
Kramisar från Kim M. Kimselius
